OTROLIGT!

Coach, stöd, pepp, chaufför, alltiallo...KARIN!!!

Janet med en otrolig röst!!! WOW

Kim på scen, har faktiskt en fantastisk röst

scenen

Lite av publiken med Anders Bagge i mitten

Now or Never, ge järnet Thomas!!!

Bagge får syn på Thomas för första gången, detta FÖRE uppträdandet

Uppladdning inför....vi chillar på ett fik...

Utanför lokalen, bredvid postern med Kim och Janet...

OJ OJ OJ säger jag bara...


Jag gjorde det...jag körde T till Åre för hans audition...och jävlar vad bra det gick för honom, Anders Bagge var lyrisk och gav kritik som "du är bara en hitlåt ifrån att lyckas" "jag gillar allt om dig, din stil, din röst, din längd etc." Är övertygad om att Anders och CO kommer att se till att han lyckas nu när de fått händerna om honom. Han ska åka till Anders studio och de ska snacka lite sound och så, men Anders har redan idéer om att han tillsammans med the script (!) skriver Thomas första singel....Det är inte några småsaker.....Är helt överväldigad och kan inte ens förstå hur T borde känna sig...
WOW


Iallafall

Bilresan var en tur på ca 10 timmar (inte 13 som det stod på nätet) VI blev glada båda två när vi såg att GPSen sa att vi skulle vara framme redan kl. 07 och inte 13-14 som vi beräknat...
Vi hade trevligt i bilen, pratade om lite allt möjligt etc. Sen satte han sig i baksätet och började repa lite...JAg har ju aldrig tyckt att låten som han tillslut framförde var något att haoch det sa jag åxå. Tillexempel hade "cannonball" varit ett mer publikvänligt alternativ. Men som han sa så var han ju helt säker på sin cover av Vienna (the Fray) och ville kunna gå ut på scen och göra ett självsäkert intryck och kunna vara med "närvarande" på scen, med kontakt med publiken m.m. och det kunde jag ju hålla med om att det var viktigt så jag satte igång och lyssna igenom VAD som gjorde att låten blev så tråkig...fick även höra originalet som faktiskt inte alls är så illa...men som då har piano komp och lite annan sångröst...
Iallafall, jag kom fram till en hel del småsaker som han fick ändra på. Ta i mer från början och lixom sjunga hela sången, få det att hända något och inte bara vara så platt. Han fick även artikulera mycket tydligare, speciellt de första två verserna som gör att den blir lite "gnällig". Alldeles innan gigget kom han även på att han kunde korta introt en runda så det blev hälften så långt och det sa jag att det var nog en bra idé för att då händer det något direkt och man står inte bara å väntar. Sedan tog ju gitarren över alldeles för mkt i bilen så han fick spela lite tystare så att rösten hördes mer och det lät åxå bättre, och det var ungefär det som kom fram med mikrofon och högtalare sedan, rösten lyftes fram på ett helt annat sätt och musiken lät toppen i högtalarna. Iallafall, det var mkt fram och tillbaka, jag var ,och är fortfrande för den delen, övertygad om att Cannonball hade gått hem precis lika bra, den suger tag i åhöraren direkt och han gör en cover som är bättre än damien rice själv. Den kommer nog fortsätta vara min favorit, och han körde även den några gånger men hade ju inte hela texten så fast i huvudet m.m. Men han funderade ju åxå lite fram och tillbaka på om hans låtval var det rätta. Efter soundcheket i Åre sa ju även t.ex. Kim att låten är ju lite som den är men att annars lät det ju bra (soundchecket lät bra men var samtidigt ganska platt och där blev jag full med undran, men var på honom med att artikulera mer och ta i lite mer...) Iallafall tillbaka till roadtripen

Det var många timmar i bil och många småstopp för att stanna och hoppa & röra sig eller kissa. Det blev ävan någon liten felkörning men på det hela gick det ganska bra. Dock var ju alla nerver på topp och ingen av oss fick i oss så mkt mat och han skulle ju inte sova utan hålla mig sällskap (vilken gentleman ;) )

Så väl framme så körde vi inte fel men vi visste ju inte vart vi var eller hur vi skulle komma till Åre men GPSen visade på typ 3,5 mil kvar eller så så då stannade vi för att sova. Det var redan ljust ute och klockan var väl ca 8? Ute var det -15 grader!!! Hursom helst, efter lite om och men slumrade vi väl till en liten stund men det blev snabbt skitkallt i bilen. Min mage var i helt uppror efter att inte h sovit mer än 3 timmar under föregående dag och ca 5 under föregående natt. eller 3 timmar på 24 tim...

Iallafall vi fick hjälp att hitta till Åre och ankom vid ca 10 tiden? Hittade inte till rätt ställe (vi var nu vana vid felkörningar) Men sov en stund till i bilen, tills producenten eller vad han var ringde för att berätta att det inte var holidayclub utan country club (vi hade bara hittat ngt som hette holday club och slängt iväg ett sms) Vi sov kanske i 1½ timme där i bilen. Ute hade det varit halv storm och bilen var rätt översnöad. Det var som vanligt svinkallt. Magen var fortfarande inget vidare och jag mådde riktigt riktigt illa. T hade tydligen ungefär samma problem... Iallafall klockan var ju 12 halv ett så vi bestämde oss för att byta om och sedan leta rätt på stället vi skulle vara. ta det lite lugnt, kanske äta något och så. Jag blev lite bättre efter besöket på en riktig toalett, men kände inte för att äta, jag var fortfarande i gungning typ. IAllafall skitsnygg och fixade åkte vi och letade rätt på stället, det fanns självklart inga p-platser i närheten så vi for omrking och letade p-platser en bra stund innan vi ställde oss på stationen.

T fick i sig några öl för att lugna sina nerver och det fungerade jättebra...(jag avstod eftersom jag skulle köra...tyvärr, vet dock inte om jag hade fått i mig ngn öl heller) Vi promenerade till stället och ställde av hans gitarr och sen gick vi och slappade på ett fik ett tag. jag tog coca cola. vid 15.30 var det soundchek

Det var åxå en cool känsla, kliva in där på ett tomt dansgolv med en scen där Janet och Kim från Tv lixom springer omkring och lullar och säger hej etc...
Tydligen är en kompis till T bästa kompis med Janet och har pratat mycket om honom inför henne så hon blev ju jätteglad att träffa honom.
Iallafall alla körde avr sin åt och det var ju astufft att bara få vara där....en så helt avlägsen värld....som jag absolut inte har någon möjlighet att komma i närheten av, mina talanger ligger inte åt det hållet, men som plötsligt T står mitt upp i och är redo att kliva in för att bli sveriges nästa stjärnskott...Med Anders Bagge i ryggen är det svårt att gå ouppmärksammad förbi... Samtidigt är jag jättenyfiken och hade gärna hängt på som igår kväll, lixom vid sidan av och bara iakta, peppa och coacha. Men men han kommer ju att segla iväg och jag vet inte ens om vi kommer att ses igen.

Det var en väldigt lugn hemfärd, han somnade ganska snart och vid halv tolv var ajg tvungen att stanna bilden för att sova jag med. Sov 1½ timme sedan fick han ta ratten en stund. Han behövde få tankarna på något annat och mitt upp i allt detta när han lixom har gjort grovjobbet och den svåra biten som väldigt få klarar så är han ändå negativ och osäker på om det är sant. Iofs är det förståerligt att man inte inser att det är sant, allting är så otroligt stort. Jag har svårt att ta till mig det och då drabbar det inte ens mig...!!! Men som utomstående observatör känner jag ju på mig att han kommer att gå långt, Anders kommer att ge honom det an behöver för att lyckas och han kommer att bli känd, hans röst har en otrolig potencial, han kommer att få jobba hårt men han kommer att lyckas. Det har jag inga tvivel om.

Det blev ett härligt slut på vår historia även om vi faktiskt inte pratade om oss överhuvudtaget. Jag är jätteglad att jag följde med och fick uppleva allt detta så nära. HElt otroligt! WOW jag är nog lite chockad jag med... :)


Gå nu in och kolla www.madeinsweden.se De bör ganska snart lägga upp hans videoklipp från auditionen samt mer info om vad som händer honom :)

spontanitet

Håhå jaja vad det är härligt att vara lite spontan! ;)

Hjälp hur ska detta gå? Jag blir dödtrött bara jag tänker på det.
Å andra sidan känner jag att jag har alltid haft några vänner som ställt upp med det där lilla extra för mig samtidigt som jag kanske inte har kunnat hjälpa dem tillbaka på samma sätt, så jag passar på att göra något bra för någon jag bryr mig om som kanske i sin tur en dag kan hjälpa någon annan...Lite trevlig tanke är det ju...Sen ska jag ha skitskoj åxå. Vimmelfotograf typ... :)

Ikväll 21.00 är det avfärd... Zzzzzzzzzz

?

Jag är helt sjuk som ens tänker tanken ellerhur?

WOW

Han ska faktiskt få en ärlig chans, han ska spela upp inför ANders & Laila i Made in Sweden. (jag vet inte om det kommer från att jag skickade ett mail om detta till honom med en länk efter att ha varit i kontakt med dem...) Iallafall det är ju jättekul, men han ska uppträda i Åre! Det är typ 13 tim dit i bil/buss...1 tim och 50 min med flyg men flyg går bara tors och sön...Inte fans det några bra resor, så han undrade om jag kunde köra (självklart jag har ju ingenting bättre för mig) Fast det hade varit skitkul att följa med och få träffa anders och Laila och få se honom göra ett performace live...Sen hade det varit trevligt med en roadtrip där man kan bara tjöta skit åxå. Vill inte strula till det med honom igen men fortfarande visa honom att han kan ha fel typ. Sen skulle iallafall jag ha tyckt att det va skitskönt att ha med mig någon på ett sådant äventyr...Men jag har ju två småsjuka barn hemma och ingen barnvakt. sen har jag ju egentligen andra planer på fredagen åxå så det hela är lite av en dum idé, men ändå lite typiskt mig...hmmm...jag ska iaf höra med mamma imorron så får vi se vad hon säger... men jag tror att det blir lite svårt som sagt...

I vilket fall som helst så är det ju skitkul att han får komma iväg på detta och jag kan bara HOPPAS att hans humör håller för att göra ett gott intryck...och att han itne stressar upp sig för att det blev krångligt å dyrt å ta sig dit...

Sjuk...igen

Ja usch...

Inget roligt med å vara sjuk, ha sjuka barn, vara trött och seg...
Igår åkte jag bara fram och tillbaka till Skövde för på tåget dit ringer dagis och säger att Oskar har kräkts. Då är det 40 min väntan på ett försenat tåg, ca 40 min tågresa, 20 min i skövde när man hann springa bort till skolan och kolla läget med läraren, sedan 50 min tåg hem (de körde snabbare dit eftersom de var så försenade, dock fick alla åka i första klass det var lite kul) Så vad blir detta? 90 min på tåget och 60 min väntan, 2½ timma på ingenting. Sen hade jag tur att mamma var "ledig" så hon kunde hämta på dagis innan jag hann hem och eftersom Oskar inte var urdålig kunde jag även åka och storhandla så att vi slipper stressen över att det inte finns någon mat hemma när barnen är sjuka. Såhär i efterhand har jag kommit på att de äter ju nästan ingenting så det var lite överdrivert det där med att det skulle finnas mat hemma, men vi fick hem lite proviva juice och actimel och andra supergrejjer för magen och imunförsvaret. Frukt och grönsaker har vi åxå i mängder (i kväll vankas det hemmalagad tomatsoppa....mmmmmm) Tja som sig bör efter en storhandling är förråden ganska ladadde att klara det mesta den närmsta tiden...


Har tillslut gått och blivit kär i ett klädmärke...DESIGUAL...Jag upptäckte det för många år sedan i Málaga men hade på den tiden inte heller råd att unna mig ngt ur den butiken så det föll lite i glömska, men så fick jag en present av min vännina i spanien och det var ett par coola byxor och en helt underbar t-shirt. ag blev kär vid första ögonkastet, den är underbar!!! Sedan googlade jag efter mer och det skulle jag inte ha gjort för nästa gång jag har pengar över kommer inte HM att få ett öre utan det blir specialbeställning från tyskland eller spanien direkt...WOW!!!

lite blandat

Jaha så har man haft födelsedag då...hmm...lite lite smått börjar nog ålderskrisen näsrma sig...inte så långt kvar till 30 och vad har jag gjort med alla mina glada 20-tal? jo jag har ju fått barn, men sen har allt annat lixom försvunnit? Kan jag lista 10 super roliga saker jag har gjort förutom att få barn? Saker som jag alltid föreställt mig att detta ska jag göra innan 30 typ... (okej jag har ltie tid på mig men det ser ju inte så ljust ut ändå)
JAg vet inte, men det känns som om de allra flesta dagarna bara rullar förbi för att de måste, ytterligare en dag at ta sig igenom istället för att man ska se fram emot att åhh idag är en ny dag....
Jag känner inte att jag hinner ge dagarna så mycket värde då jag har fullt upp med att stressa mig själv, ha konstant dåligt samvete och alltid känna mig otillräcklig. Det är klart att det blir lite svårt att se saker å ting på den ljusa sidan när tankarna snurrar kring ren överlevnad (ekonomiskt, psykiskt, fysiskt...)
Viss finns det dagar som är riktigt guldkorn, när man faktiskt tar sig tiden att göra det där man ville, när man kopplar bort allt annat och bara njuter av stunden. Sen att det ofta bryts av att något av barnen blir på dåligt humör och jag, troligtvis på grund av stress/sömnbrist/annat som inte har mkt tålamod när jag är trött blir på ännu sämre humör och det roliga blev istället något ganska jobbigt, är en annan femma. Men utflykterna/miniäventyren/historierna som spelas upp hemma då och då/kommentarerna/kramarna/pussarna/lekarna....varför minns man inte dem mer än lite vagt?
Varför måste jag bli så trött för så lite?

jaja nu är det iallafall kurering, hemma ytterligare en vecka från skolan då oskar kräkts på dagis. (ytterligare ett stressmoment, skolan, jag har missat en hel del denna läsperioden och känner mig uppriktigt orolig...)
Vi kan ju hoppas att de sköna vädret håller i sig så att man kan få lite ny ernergi och ork av att vara ute och ha det skönt. (slipper basillerna föröka sig inomhus-hemma)

:)

musik

vad hade livet varit utan musik?

De senaste veckorna har jag upptäckt så mkt underbar musik att det inte är klokt....

Har haft en ganska skum dag...den började ju ganska tråkigt, men det blev en riktigt trevlig kväll sedan. Jag har fått en helt ny killkompis som kan få mig att vrida mig av skratt. En gammal kompis från Spanien (2000) tjoade till och sa hej. Vi har inte pratats vid på över ett år och inte setts iallafall på 5 år. Många roliga minnen och skratt kom det ur det samtalet åxå. Sedan Jessika som ska ta hand om mig på lördagnatt som troligtvis kommer vara den värsta natten...hennes skämt om störrebil fick mig åxå att skratta högt, sedan Christer med fler skämt och härliga kommentarer. mitt upp i alltihopa ringer Madde som ska ta hand om mig NÄSTA helg :) och vi tjötar. Sen har jag köpt mig en resa till Oslo, madde och Marianos födelsedagskalas. :) Kände bara att det är lika bra att köpa biljetten så att det blir av... :) Sen har faktiskt thomas hört av sig 2 ggr (lite skumt att han på 4 veckor typ aldrig tagit initiativet till en chatt eller så och nu 2 ggr på typ en timme) Första gången ang. att jag åker till Oslo. undrade vad jag skulle göra där och när och så... jag skojade lite med honom men vet inte om det uppskattades... senare bad han om ursäkt för att han orsakat den tråkiga delen av min dag (efter att jag ändrat min status på facebook till "Karin efter regn kommer solsken, intressant dag minst sagt! lite tråkigheter och mycket roligheter" sen loggade han ut direkt så jag svarade honom på msn att det inte var så illa, han har ju gett mig många solglimtar de andra dagarna :) sen sa jag åt honom att sluta upp med att ha dåligt samvete, jag är ju inte arg på honom och han har ju faktiskt varit ärlig och öppen hela tiden...Men lite skumt kändes det att han tog kontakt så snart...Men han har nog bara dåligt samvete...jaja det kan han väl ha...hör han av sig igen ska jag säga att jag blev riktigt sårad för att han klassar ner mig till en mindre värd människa för att jag har barn...då lär han få RIKTIGT dåligt samvete, men å andra sidan är det sant...det är ju det som gör ont...

Jaja sovadags för länge sen....tusen tack alla ni som fått mig att le och skratta idag :) det har varit underbart mitt i allt kaos! :)

...

snipp snapp snut, så var sagan slut...

känner för en utekväll :/

luras

Gud vad jag går å lurar mig själv!!!
Det är ju SJÄLVKLART att jag vill ha någon att hålla om älska och älskas utav. JAg är bara lite osäker på att jag vet vad jag egentligen vill eller om jag bara låter mig styras av en varm go mjuk famn...
Men jag ska ju inte gå å lura mig själv och säga att det kvittar vad som händer och att jag har det lika bra själv...För jag känner mig ju MYCKET gladare bara av att ha varit ute och dejtat ett par gånger, få lite uppmärksamhet och närhet och en hel del skratt. Det har varit jättenice och det är klart att jag inte vill att det ska ta slut och att jag ska göra mitt bästa för att det ska lösa sig på ett bra sätt. Sen är jag ju så jäkla envis åxå att det inte är bra för mig. Det blir lätt så att jag "tar mig an" ett fall...ofta hopplösa sådana...gäller både djur och människor...jag vet inte varför men de hamnar väldigt ofta i min väg och tyr sig till mig. Sen om det blir ngt bättre vet jag inte men min kontakt med dessa har alltid varit väldigt speciell. Fast jag får väl erkänna att djur är enklare...troligtvis för att de är ärligare och utan så mkt krusiduller. Du får förtjäna deras förtroende, när många ger upp så ser jag ändå det där bra i dem. Lite samma sak med människor. De som inte ser någonting bra med sig själva alls, hittar jag ofta deras speciella talang och låter dem få upp ögonen för detta. Egentligen tror jag bara att det handlar om att bli sedd och acepterad för den man är, det är lätt att bara gå förbi och inte orka försöka. Speciellt när någon inte visar vilja på att förändra något. Men jag tror att alla längtar vi efter någon slags kontakt, närhet även om vi kanske gör som jag, ljuger för oss själva till vi tror på det eller känner att det är så hopplöst att man slutar försöka...

Hur som helst...men ska inte ljuga för sig själv och det finns gott i alla människor. Ofta är det lättare att bara se brister och fel än att värdera de goda sidorna. Kanske skulle vi bara stanna upp och försöka att bara berömma positiva saker hos vänner, familj etc. Alla mår ju bra av att höra att de är bra på något. Det man är dålig på eller har svårt för vet man oftast redan om själv...

Hmmm

tycker att vänta är oerhört tråkigt....blä....
sista veckorna av graviditeten, i matkön när endast din kö verkar stå still och du har skrikiga ungar som bara inte orkar vara i affären 1 minut till, väntan på resultat efter tentor, när man var mindre så var väntan på julafton och jultomten en pina....
Det är riktigt riktigt tråkigt och okreativt att bara vänta...Svårt att låta bli att tänka på det är det åxå och ju mer man tänker på dessto saktare går tiden...*suck*
Är redo inför ett möte med T, har åxå insett att det inte är hela världen och att jag inte riktigt orkar med att övertala någon varför just jag är bäst. Orkar inte vara den som hela tiden ska dra och fixa saker och ting... Men men, ett snack där han får lägga korten på bordet och jag berättar min historia och min syn på saken. Sen får det nog vara upp till honom, jag har lixom annat för mig än att gå å grubbla på vad han vill eller inte eller vad han behöver för uppmuntran...måste lära mig att sluta med sånt där. Visst är det bra att vara empatisk och kunna sätta sig in i andra människors situationer, men det får ju ha en gräns...
Jag måste ju tillåta mig själv att sätta mig i främsta rummet och låta honom sätta mig i främsta rummet, annars börjar vi ju fel från början ;)

Näh, jag vet inte..idag känner jag mig som sagt lite kraftlös och utan vilja att faktiskt försöka få honom att komma tillrätta med sitt velande.
Iofs så ändras säkert allt det där när man väl ser honom, men det är ju en annan femma... :)

mår illa

Usch

har mått illa hela natten, som åksjuka ungefär, ett illamående som hänger över mig hela tiden och som då å då skickar iväg en till toaletten för att hulka sig lite grann...
Kan det vara något jag ätit? Eller är det så att mina nerver är så totalt förstörda att jag får ångestattacker för ingenting? Eller tja, ingenting och ingenting, men jag tror inte att det behöver vara så illa som det kändes igår.
Han är rädd för att det inte finns ngt att bygga på, ingenting att uppleva. Han har tydligen barnen konstant i tankarna. Jag MÅSTE prata vett med honom. det är väl klart att vi har ngt att bygga upp? Vi är två främmande människor som möts, ska lära känna varann etc. OM vi skulle vilja skaffa barn så gör man ju det åxå och det kommer bli precis lika speciellt om inte mer eftersom det inte är samma sak, samma karl, samma situation och inte heller samma barn....Jag vet inte hur jag ska förklara det för honom....tror att hans rädslor bygger på att jag kan detta och har gjort det och har fullt upp med mina typ. Att han inte får samma "lugn"...+ sorgen då över att det inte blir första gången för mig...gaaah

mår iallafall riktigt illa, världen svajjar....Samtidigt känner jag att jag BORDE komma iväg på denna fikan då vi faktiskt behöver prata, jag måste få förstå vad som tynger honom så....


------------------- lite senare --------------------

Han ställde in fikan 10 min innan jag skulle till tåget. Han har ont i huvudet och mår inte bra...
Jag slapp erkänna att jag mår skit ;p
Iallafall, vill få tid att prata med honom, reda ut lite saker och ting och se hur långt han är redo att gå...eller avsluta alltihopa om det inte funkar för honom. Men inte bara massa vänta vänta vänta....Vill ha lite aktion! :)

ajdå

Vi är tillbaka på ruta ett...rädslorna...
Har mkt svårt att sätta mig in i den situationen. Eller?
Hur skulle jag reagera på att träffa ngn som har 2 barn som bor hos sig jämt? Speciellt om jag INTE har barn själv? Skulle jag åxå känna det om någon slags förlust? Som att jag förlorar en egen dröm? Genom att inte få uppleva när min partner blir pappa för första gången?
Var inte det ett sådant sting av avundsjuka jag kände när sergio berättade att han skulle bli pappa?
Är det något som går att komma över? troligtvis, för att varje graviditet och förlossning och barn är så fantastiska. Kan han dessutom ge mig en sådan graviditet som jag alltid drömt om, en där jag inte behöver stå ensam och kämpa och låtsas vara stark...så ger han mig ju så mycket mer tillbaka än vad han någonsin anar...

Men hjälp, tycker jättesynd om honom och ännu mera synd om mig själv och jag vill inte att han ska ge upp...

dilemma

hmmelihmmm

Tror att jag har nämt det förut men det kanske får nämnas igen...den här pojken är URUSEL på att svara på sms och email.
Försöker få till en "sista minuten" dejt imorrn, och skickade ett mail vid tre tiden. Han HAR sett det är jag nästan säker på, men han har inte svarat. NU är han säkert på träning och sådär och jag funderar på att gå å lägga mig. Så om han nu funderar på att svara ikväll så kommer jag ju inte se det förrän imorron. Kanske är det då att tolka som ett nej, men vad vet jag? Jag blir lite förvirrad och sen blir jag sur på mig själv för att jag sitter UPPE och väntar på att han ska logga på och säga ja eller nej. Istället för att isåfall skicka ett nytt mail och be honom smsa ett svar, eller smsa honom och fråga då han kan svara direkt....

Så inte bara att han är usel på komunikation, jag är dessutom ganska usel jag åxå som inte vågar tjöta för mkt eller säga allt som jag tycker och tänker. inte vet jag vad som är värst...
Men galen på det blir jag...

och trött börjar jag bli....samtidigt tror och hoppas jag att han är hemma ganska snart och att han då vill prata med mig en stund. för när man väl chattar flyter det på riktigt bra, det är bara telefonprat, smsande och mail som är typ stenålderskomunikation. Svar på raka frågor, inga krusiduller och kort och precist :)

mmmm

jaja
ni får väl hålla tummarna för mig att det blir en minidejt imorrn... :)

ont i magen :)

Aj aj...det känns som om jag har ätit alldeles för mkt! (Bieffekt av att sluta röka kanske?)
Iallafall ajajajaj...
Är barnvakt idag igen, Lina är ute och snurrar med Dani i Gbg och jag och barnen är hemma och tar det lugnt. Igår hade vi gnaksa kul, gick in till byn och handlade, fikade och käkade lite mat, på hemvägen gick vi förbi Ismo och fikade lite till och hade en trevlig eftermiddag.
Idag är det väl tänkt att vi ska åka pulka eller kanske åka iväg till sjön och åka snowracer efter fyrhjuling på isen....vi får väl se...Beror lite på Lina och när hon kommer...
Är jättetrött! Det har varit en ganska intensiv långhelg, en hel del vin och mkt bus med barnen. SKulle GÄRNA ta en liten tupplur! *gäsp* (kanske för att jag drömmer så roligt när det är lite halvvaket tillstånd sådär)
Nästa vecka är det skola igen, har MASSOR att ta igen efter halsflussen, det känns som en omöjlighet men det är bara att sätta sig och räkna, räkna och räkna...jag klarade ju Linjär algebra så jag ska förhoppningsvis fixa detta åxå, men det känns inget vidare att redan ligga så mkt efter som jag gör...
Sen har jag ju nästa helg att se fram emot. Lukas födelsedagskalas, mitt födelsedags"kalas" (bara en gäst...hihi) mmmm det kommer att bli kul! På fredagen skulle Ismo bjuda iväg mig på ngn middag nånstans åxå...så det blir fullt upp!
Sen pratade jag med Madde i Norge härromdagen och vi har planerat in en härlig helg i Oslo, det kommer att bli såååååå kul!

jaja jag ska väl försöka fixa lite disk och kolla barnen.... so long! ;)

vin

Vin är gott :)
Sitter här och är barnvakt. Dricker lite vin och sjunger lillbabs "älskade ängel"... Har ni NÅGONSIN lyssnat på vad texten egentligen säger?


ett djuriskt hårigt bröst....spelande muskler, sukta av åtrå och av törst *SMILE*

Har suttit och tränat på denna "ballad" hela kvällen (allt eftersom vinflaskan har blivit allt tommare...) Ska sjunga en vacker variant av denna nästa helg när jag har min älskade här hos mig :) tror att det kan bli mycket uppskattat ;) Jag vet inte riktigt var jag får allt ifrån men jag hoppas att folk tar det på ungefär samma sätt som mig....jag har iallafall väldigt roligt :)

Här kommer hela sågen kära vänner: googla gärna på you tube så får ni de sjungt för er. Jag tvivlar på att jag lägger upp ett eget klipp på mig själv när jag sjunger, men jag har nog skrålat denna sång ett tiotal gånger ikväll :)

LOVE!!!!

Do, do do di loo x6)
(Woow)
(Mmm)

Jag hade aldrig trott på gudar innan jag såg dig
Hur fel jag haft förstod jag först, när du stod framför mig
Dina spelande muskler fick mig att sukta av åtrå och av törst
Och mystiken som brann i dina ögon, drabbade mitt hjärta först

Det måste varit dig Gud tänkte på när han skapade sin man
För det finns inte någonting, som du inte kan

Älskade ängel (Do, do do di loo)
Du är sann (Do, do do di loo)
Älskade ängel (Do, do do di loo)
Du är en man (Do, do do di loo)
Du är stor och stark och snygg
Hos dig så är jag trygg
Och du är min (Do, do do di loo)

(Do, do do di loo) x3
(Wow)
(Ho ho ho)

Hur kan en enda människa få allt och ännu mer
Allt manligt, muskligt är på plats, det är fantastiskt det man ser
Och musklerna i din fasta stjärt får mitt blod att strömma till
Ditt hår är vilt som ett pinat hav, jag kan inte sitta still

Det måste varit dig Gud tänkte på när han skapade sin man
För det finns inte någonting, som du inte kan

Älskade ängel (Do, do do di loo)
Du är sann (Do, do do di loo)
Älskade ängel (Do, do do di loo)
Du är en man (Do, do do di loo)
I varje steg du går
Vill jag att du förstår att
Du är min

Ett smittande leende, längtande läppar och en djup och manlig röst
Känsliga fingrar, famlande armar och ett djuriskt hårigt bröst
Ett djuriskt hårigt bröst

Älskade ängel (Do, do do di loo)
Du är sann (Do, do do di loo)
Älskade ängel (Do, do do di loo)
Du är en man (Do, do do di loo)
Du är stor och stark och snygg
Hos dig så är jag trygg
För du är min (Do, do do di loo)
Älskade ängel (Do, do do di loo)
Bara min (Do, do do di loo)
Älskade ängel (Do, do do di loo)
Du är min (Do, do do di loo, yeah)



ok jag erkänner....jag börjar bli kär i denna killen....

Håhå jaja

Lina är här, middagen avstökad, dejten avklarad. Det blev stor förlust i bowlingen även om jag inledde sitsnyggt med en strike på första slaget....fick faktiskt in ett par strikar under kvällens gång så jag är ganska nöjd med min prestation men jag kom ju inte i närheten av de poäng som min käre rival fick ihop! Så det står 2-2 och det blir en avgörande fem-kamp på Liseberg så småningom när det öppnar... Innan dess kanske en quizz night eller karaokekväll på ngn bar vid avenyn kan vara roligt? Har även fått ett positivt svar till min förfrågan om han vill komma och sova över nästa helg hihi Ser fram emot detta.... :) mmmm....

Idag är det universeum i Göteborg som gäller, vi får se hur pigg jag är, blev ju en del öl igår (och ännu fler när jag kom hem då Lina och Dani satt i köket och vi tjötade nog i ngra timmar...) Ändå kunde jag inte sova så bra utan vaknade strax före fyra och klev slutligen upp vid halv sex eftersom jag inte kunde somna om. Kvart i sex vaknar Oskar och strax därefter är även Nereo vaken, jag hämtar honom så att Lina och Dani kan få sova vidare ifred och fixar lite frukost (med alfons Åberg på datorn (youtube)) och efter frukosten så hade ju disneychannel startat så de fick krypa upp i soffan, medan jag kikade på senaste programmet av "lyxfällan" via datorn...

Hade ju tänkt att räkna lite matte, ligger riktigt långt efter nu och hänger inte alls med i den tyvärr, men det är svårt när man e bakis och trött.....
Karade iallafall den förra mattekursen *JIPPPPPPPPPPIE*!!!!! fick resultatet igår...såååå skönt att slippa ha den släpande efter mig.....ska verkligen skärpa mig med denna matten åxå, men det är lite svårt....

Jaja vi ska se om jag inte kan krypa ner i sängen snart...gäsp

Nedräkning...

Jaha... Barnen är tillbaka (guuud så skönt!!!) Imorron kommer Lina och Nereo och dessutom kommer linas boyfriend och Stina flyttar temporärt in med Chiqui efter att ha gjort slut med sin pojkvän....Det blir fullt upp....Jag har rensat kylen och tvättat allt med ättika efter att ha provat olika typer av huskurer mot dålig lukt i kylskåpet så fick totalstädning bli sista utvägen...monterade ner varenda detalj som fanns.....allting är nu totalt steriliseat och fejjat och sedan indränkt i ättika.... Har haft ont i huvudet hela eftermiddan, kan inte svära på om det är min sjukdom eller om det är ättika ångor som skapat detta.

Dessutom var jag ute och handlade!!! (En riktig kraftmätning visade det sig bli...det var riktigt tungt faktiskt....är inte riktigt i form....) Men det gick på över 1000 spänn...hur ska jag ha råd till ngt till Lukas kalas nu??!!! *suck* Men men har iallafall MASSOR med frukt för att göra bra nyttiga smoothies, god musli, frukost till barnen, Lax och kyckling i mängder i frysen, allmänna grönsaker till grytor, röror och annat, hmmm tja vad mer? lite kattmat fick jag nog tag i...ättika då....hmm tja jag vet faktiskt inte....kanske skulle kolla kvittot varför det blev så dyrt? Men men
Mat finns iallafall ett tag framöver....

Igår såg jag på TV4:s program familjen annorlunda....gud vilket UNDERBART program!!! WOW!
JAg tror att jag skulle älska att ha så många barn, det passar mig perfekt! Den stressen, den röran, den glädjen som ändå fanns hos föräldrarna och lite åt OJ DÅ eller men vaddå attityden var så härlig....hela detta med att dra med 8 ungar till badhuset!!!! samtidigt...Det lät som ett hopplöst projekt och det visade sig vara det men de GJORDE det och insåg att det itne var så himla kul kanske men det gjorde det, de fixade det. och barnen verkade ju ha haft ganska kul, utom kanske de äldsta då som fick hjälpa till att ta ansvar för de yngre... men ändå...sådana hjältar!!! Och i en familj hade tydligen en plastpappa kommit in i bilden för bara 1½ år sedan...så häftigt att ge sig in i en familj med så många barn :) Det är bara att ta av hatten och bocka och ära dem som äras bör....En applåd snälla!!!! De där föräldrarna är mina hjältar! :)
Sån vill jag åxå bli... ;) Om jag inte vill bli en super lyxig tjej som åker världen runt istället...
Men...hur som helst...fler barn? ABSOLUT....! :) Det enda jag kräver är en vettig karl som stananr och hjälper till och som älskar mig igenom allting! :)

Natt natt! :)

fortfarande sjuk

GAAAAHHHH

jag är fortfarande sjuk...och känner mig sååå slö och hängig och trött...Jag trodde nog i min vilda fantasi att bara för att jag nu fått medicin och äter penicilin så blir jag superbra på nolltid - hux flux...glömde nog det där med att det tar lite TID att bli frisk....Så mycket jag vill göra och ingen tid att bara ligga hemma och vara sjuk....

Imorron får jag ju massor med besök, Lina och Nereo kommer ju från Luleå och stannar till på måndag...torsdag em har jag dejt...måste måste MÅSTE bara vara frisk då...vill inte skjuta på det ännu längre då blir jag nog helt knäpp i huvudet...

SÅ mycket idéer, viljor som cirkulerar i huvudet på mig....Planer för ALLT. Planer att boka hotellrum typ 27e feb, för att fira min födelsedag, ev. jobb för honom, bara för att det är KUL? bowlingen, solstranden, Málagafolket drar i mig och vill ha dit mig (Hur när como?) semester med barnen? Sommarlovet? Sommarjobb? Påsk? kan man hitta på ngt kul? museum? vad finns i närheten? Hur långt kan man köra? vandrarhem? Stockholm? gaaaahh som sagt jag vill så mkt och ju mer sådanhär ickekvalitetstid man har destu mer kan man drömma sig bort....LIVSFARLIGT :) men ganska kul.... hihi
Saknar barnen nått vansinnigt men de får komma hem ikväll *jipppie* Det är sååå tomt och ensamt utan dem...huset blir kusligt tyst..det har gått 2 dagar och jag har redan ont i hjärtat...eller det hade jag redan i söndags kväll när de hade åkt....men...det har varit jobbigare än var det har varit tidigare...kanske börjar jag faktiskt hitta tillbaka till mig själv och oss att jag tar mig tid att känna efter allt detta? Isåfall är det ju fantastiskt...att känna igen, men samtidigt skitjobbigt för på sistonne känns det som om jag känner ALLTING 100 ggr mer än någonsin....
Jag vet inte vad jag har gått omkring i för dimma, inte heller vet jag riktigt varför, men det känns som om jag börjar komma ur den igen och jag hoppas verkligen att jag fixar det denna gången....

Karantän...

Sitter hemma, ensam, sjuk och längtar efter barnen, liv, rörelse och en famn.
Halsfluss...Blev sjuk i torsdags och har i princip legat däckad sedan dess.

I lördags kom barnens pappa och tog över markservicen så jag kunde ligga till sängs så mkt jag ville (vilket blev i princip hela tiden) I söndags tog min far över och barnens far skjutsade barnen hem till honom då jag fortfarande var mkt dålig. Var hos läkaren imorse och fick konstaterat att det är halsfluss. Så nu ska jag få penicilin och kommer väl vara ganska utslagen i ett par veckor till, men om jag bara kan peta i mig lite c vitamin och andra nyttigheter så kanske jag slipper åka på en nya förkylning?

Hur som helst, ensamheten kommer krypande, redan igår var det ganska jobbigt att det var så tyst, lugnt. Ingenting som hände....
Längtar efter att bli frisk, efter att busa med barnen, efter att få gå på roliga dejter.
När man är sjuk tänker man genast mer negativt och allt går trögare, långsammare och ingenting smakar gott eller är speciellt roligt...Skulle kanske behöva att någon drog ett riktigt dåligt skämt :)

Längtar efter torsdag och dejt. Som alltid känns det som om han försvinner bort åt ett annat håll när vi inte ses, men det kanske bara är min inbillning.
Sen kommer Lina och Nereo på onsdag och då har vi barnbus hela dagen och resten av veckan faktiskt :) Det blir mkt skoj vi hittar på då...bara jag orkar med det så!

musik

Idag känns det som om jag inte kan sluta skriva, tankarna snurrar på i ett otroligt tempo och det kan nog vara svårt att tyda något ur alltihopa.
Men iallafall jag tänkte presentera en liten härlig musiklista att lyssna på regniga dagar, under långa bilturer eller ensamma nätter :)

100 years - five for fighting
waiting for my real life to begin - Colin Hay
Everything - Lifehouse
Iris - The goo goo dools
Amie - Damien Rice
Cannonball- Damien Rice
The man who can't be moved - The Script
Push - Matchbox 20
Behind blue eyes - The who
No such thing - John myer
This is your life- switchfoot
You could be happy - Snowpatrol
You´re the world to me - David Gray
It ends tonight- The all american rejects
Superman (It's not easy) - five for fighting
So far away - Stained
How to save a life - the Fray
Puede ser - el canto del loco

* Wouldn't it be nice - Beachboys (en * låt ;) Troligtvis den häftigaste gonattvisan någonsin)


Lite blandad kompott och de flesta artisterna har många fler underbara låtar...många favoriter!

Den sanna kärleken?!

Den sanna kärleken, vilken är det? Finns den?
Den kärlek som vi se i filmer ser man ju väldigt lite av i det vanliga livet...ändå måste det ju vara någon som har upplevt eller sett något liknande för att kunna få fram ett manus till en liknande film. Visst kan man ha många inspirationskällor, men någonstans ifrån måste ju allting komma.
Samtidigt är det ju så att ju fler romantiska komediier vi ser, desto mer önskar vi att man kunde få ha det så iallafall ibland... Sen går man och förväntar sig att det ska vara så och blir så grymt besviken när verkligeheten är en annan, kanske inte helt illa, men inte alls lika stjärnglänsande romantisk som i någon film...tyvärr.
Det kan ju ha att göra med att killar föredrar andra typer av filmer...men NÅGON söt romantisk film måste de väl ha sett?

The notebook, är en av de underbaraste kärleksberättelser som finns även om det kanske är en 25 min lycklig film och sedan är resten ganska sorlig men några få glimtar av glädje och kärlek.
Samtidigt tänker jag även på matchbox 20´s låt "push" "and I don't know if I ever been really loved, by a hand that´s touched me".
Jag tror inte att man har varit med om den "stora" kärleken om man inte själv kan känna det...Men samtidigt hur ska man veta?
Jag kan ärligt säga att jag ger nog efter väldigt mycket för vad hjärtat säger och impulser, men jag undrar om jag någonsin kommer att hitta en karl som kan älska mig lika mycket, lika start tillbaka.
En kärlek som känns, fyller en med energi och livskraft, lever upp, existerar och bara är.... Villkorslös utan krav men som ändå bara vill ha mer. De säger att en kyss kan man inte ge utan att ta & man kan inte ta en kyss utan att ge...Egentligen är väl det som är hela kärlekens mysterium? Att hitta den där balansen?
Om jag som person är väldigt levande och intensiv i mina känslor behöver jag kanske en motsvarighet som är ungefär lika dan?

Hur som helst, The notebook är väl värd att se om och om igen, (de sägs att jag liknar den kvinnliga skådespelerskarn i filmen vilket var skälet att jag såg den för första gången...) den ger hopp, glädje men går även igenom svek, att vara andra alternativet, vanmakt etc.

Jag tror aldrig att jag kommer att ge upp om hoppet om kärlek även om det många gånger känns hopplöst och helt utom räckhåll....för om man någon gång hittar till den DÄR kärleken, så är det alldeles säkert värt besväret, tårarna och skrubbsåren man samlat på sig på vägen...

Feber och sjukdom

Ja usch ja, nu är man där igen....sjuk och jävlig och tycker riiiiktigt synd om sig själv. Svettas i soffan framför en dålig film som man inte riktigt hänger med i handlingen i, har ont precis över allt och ändå kan man inte låta bli att fantisera om kärlek, kramar och närhet?
Är inte det lite skumt? Vilken vettigt funtad människa skulle vilja krama, hålla om och pyssla om en nu? Speciellt utan att eg. känna mig speciellt bra? Varför skenar tankarna ändå iväg till denna underbara omfamning? känslan av närhet och leendet i hans ansikte? Det känns fortfarande jobbigt att "skynda långsamt" dvs att man inte kan ses i princip närsomhelst, hursomhelst. Det är säkert egentligen jättebra att det tar ca 1 vecka mellan dejterna, men gud jag vill ju ha så mkt mer.
Med mer tid ensam har man mer tid att grubbla och känna efter. Egentligen är det löjligt hur snabbt man dömer en människa och placerar in i fack.... För vad vet man egentligen? Det är bara det att vi måste ha en slags katalogisering på allt och alla i vår närhet...
Vad har jag kommit fram till då undrar ni nu :)

Tja, att det är en snäll, omtänksam kille som är mkt uppmärksam och bra på detaljer. Samtidigt är han ganska stolt som person, har sina åsikter som han inte byter i första taget. Jag vet inte riktigt hur öppen han är för stora förändringar i sitt liv, men han är bra på att "prova på".

Han får mig att le och jag älskar att krypa ihop i hans famn, jag behöver inte göra mig till, jag har redan gjort bort mig på alla sätt man kan och han fortsätter att träffa mig.
Jaja vi får väl se vad som händer...bowling dejt kommer upp och efter den så tror jag jag skulle kunna våga be honom komma och stanna över natt..... :)