igen...GAAAH Fast denna gången är det nog lite värre än det brukar vara. Jag KAN inte sova även om jag är dödstrött, mensen uteblir, jag är konstant hungrig, jag får i princip ingenting gjort om det inte absolut måste, det känns som om jag inte har fått skratta på evigheter...Vad 17 ska jag göra för att sluta stressa sönder mig så? Det är ju inte egentligen så mkt min livsstil, skolan har ju varit hyfsat lugn, barnen har varit hur snälla som helst iofs har vi varit ganska mkt sjuka och jag har ju varit som sagt helt sönderstressad/avslagen. Men det går inte riktigt att skylla på livet. Mer isåfall en slags psykisk stress....Funderingar, tankar som far runt runt runt. De maler på och ger mig inte någon lugn och ro även om jag itne gör något så går hjärnan på högvarv...det är alltid någonting att grubbla på eller fundera över...Tänk om man kunde nollställa hjärnan ett tag?
Har iaf fått sömntabletter för lite drygt en vecka nu för att se om jag kan få lite ordentlig sömn, men samtidigt vågar jag inte ta dem om klockan blir för mycket som nu....Hon är nästan 12 och jag ska helst försöka sova i 8 tim med dem, barnen kommer att vara uppe och hoppa vid 6 tiden imorgon bitti för de somnade så illa tidigt idag efter att ha hållt igång hela dagen (vi har cyklat runt hela stan, de var jätteduktiga!!! Lukas den rackarn tyckte att vi cyklade för långsamt så efter den stora gatukorsningen cyklade han hem själv...Vad gör man? Han bara sticker iväg och hör ingenting, Oskar som inte kan cykla så fort eller bli lämnad ensam...Det var bara att lita på att Lukas faktiskt lärt sig något om allt vi tjatat om alla gånger vi har varit ute och stannar och ser upp innan han korsar någon väg, även om det är en mindre trafikerad väg med god uppsikt så måste han ändå stanna och se sig för och helst leda cykeln över gatan...) GAH! Men han fixade det galant och hittade hem alldeles själv...han börjar bli stor....Sedan lyste han som en sol när vi kom hem och han redan var hemma...Svårt att vara arg på honom då, han var ju faktiskt duktig, men han fick lova att fråga mig först nästa gång om han vill cykla i förväg....Man kan ju hoppas att han gör det...Som tur var hde de även fått jättefina nya gula reflexvästar på dagis (våra gamla har försvunnit i hanteringen...hmmm) och de västarna har de ju på sig när de cyklar så han syntes ju på långt håll...
Men men
Måste försöka sova nu, kroppen är dödstrött men tankarna/ångesten/stressen snurrar som sagt ändå.
Godnatt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar