2a dejten

JIppie, en andra dejt :)))))
Men aj aj aj min mage.....mina nerver...huuuuu....jag måste försöka att få kontroll på det här, det är inte normalt att vara så supernervös ju...gaaah
HJÄLP

Nervös

Hur gör folk?
Hur står man ut?
Vilka är reglerna?
Dejting, gah vad svårt det är! Man sitter mest och är spänd på att gör fel, vara fel, och inte duga samtidigt som man ska försöka göra sig en uppfattning av en annan person. Troligtvis har man redan känt ngn slags nyfikenhet och kanske känner man att ja han verkar toppen, men sedan då? När man kommer hem efter vad man TROR är en lyckad dejt. Hur går man vidare? Vad ska man säga, när ska man träffas, hur vet man om han bara var artig eller menar det han säger om fler träffar? När man går och är rädd att bli sågad för allt är det ju skitsvårt att intala sig att jodå klart att han vill ha mig....Egentligen kanske man borde ha den inställningen och sedan om det inte skulle vara så så får väl killen nobba en en andra dejt då? Egentligen vad gör det? Man känner honom inte så väl, klart att det var trist om man tyckte att han verkade intressant, men troligtvis springer man väl aldrig på honom i verkligeheten sedan och behöver inte känna sig dum för det. Möjligtvis at man är ännu mer osäker och undrar VAD som var fel eller VARFÖR inte, men då kan man ju driva sig själv till vansinne.
Reglerna då?
Det pratas jämt om att kärleken är ett spel, ge och ta, jaga och bli jagad. Hur hittar man de rollerna? Alla är ju inte lika...

2a dejten?
får fler och fler bilder av personen i huvudet, fantiserar ihop situationer och kommer kanske bort från den han eg är, man är fåfäng och vill inte göra den som eventuellt gör bort sig vilket gör att det blir ett dött race där båda tiger och ingen vågar ta steget för att komma närmare.
Tiden går och det blir allt mer komplicerat att få till den där 2a dejten.

Samtidigt borde ju 3e dejten bli ganska enkel. 1a dejten är lite kolla läget, kemi och personligheter. Blir det en 2a dejt så får ju båda bekräftat att det var något som var intressant.
3e dejten borde då vara enkel och om inte allting "stannar av" på 2a dejten så borde 3an bara vara att köra på? Och sedan får man se, det tar ju trots allt ganska lång tid att faktiskt lära känna en person även om man kan förälska sig i honom tidigt, kanske redan vid första ögonkastet. Känns det ok så är det väl bara att fortsätta, man behöver ju inte lova varandra böllop och evi kärlek men att träffas och lära känna varandra utan fast slutpunkt borde ju vara det naturliga?
Svårt å krångligt, men det är väl så det ska vara för att få uppleva lyckan av att vara besvarat nyförälskad sedan?

Modell för en dag....

Och en fin bild i aftonklänning :)

Sexigt värre ;)

Det var lite skumt att "posa" på en stol faktiskt....

Första bilderna, fotografen tvingar mig att göra
konstiga poser och jag känner mig urdum :)



Jag var med min kusins fru på "modell för en dag" i Göteborg för inte så länge sedan. Där tog man dessa kort på mig. Det var faktiskt en ganska rolig upplevelse även om jag inte kände mig det minsta modellaktig *haha*

Det är svårt att tänka på att se bra ut när fotografen kör på i ett hej dundrandes tempo och säger åt mig att göra si och så med armar, ben, haka, axlar, armar etc...Bara att få ihop den koordinationen tog ju upp hela koncentrationen + att jag ofta kände mig superlöjlig...
Kanske skulle man få ett ännu bättre resultat om man gjorde det igen då man vet mer vad det handlar om, nu blev det som en chock.

Trots alla missöden så fick jag iallafall några fina bilder som jag kan ha och visa upp utan att skämmas alltför mycket ;)
Jag får erkänna att raggningsstatistiken på facebook skjutit i höjden. Från att knappt fått ngn flirt alls kommer det nu indrösande flera st om dagen! :)

Men men, på fredag har jag trots allt en dejt med min obeslutsamma sötnos. Vi får se hur det går. Det känns jättekonstigt att träffa någon man knappt pratat med och som efter att ha bestämt ett datum pratar ÄNNU mindre med....hmmmmmmm

Men men, jag får ge honom en chans. Efter dejten har jag ett annat party att gå till (ska spela biljard med gamla designare om det dyker upp ngra) och får ju se en annan snygging (tyvärr utom mitt räckhåll då han är upptagen - men titta på går ju!)
Så hur det än går på "blinddaten" (får man kalla det det???) så blir det nog en rolig dag.
Dessutom har jag lagt dejten INNAN jag ska iväg å spela biljard så slipper jag pinsamma situationer i form av att inte veta när man ska gå, utdragen dejt i onödan etc. Skulle dejten gå skitbra kan man alltid mötas efteråt å då blir det ju dessutom andra dejten och fritt fram för..........!!!! ;)

Hursom, uppdatering kommer!

*KRAM*

Kärlekslös?

Det går inget vidare för mig i kärleken tyvärr...När jag väl finner någon som gör mig intresserad dyker jag alltid på problem. Han kan vara upptagen (lägger ner alla förhoppningar direkt, ingen idé) eller så får man ett mail att det är ett problem att jag har barn. :( Supertrist eftersom jag verkligen kände att den här gången ska jag våga och jag ska ge det ett ärligt försök. Killen verkade helnice och många gemensama personlighetsdrag. Egentligen är det inget att hänga upp sig på då jag faktiskt aldrig hann träffa honom på riktigt, men samtidigt så känns det nästan ännu bittrare :/ Jag fick inte ens en chans. Jag förväntar mig inte av någon att ta hand om mig eller mina barn, jag söker bara en varm famn att krypa upp i, någon att bli älskad utav och få älska tillbaka. Någon att gnabbas med, skratta med och lyssna på. Jag tror jag ger upp. 2 stora nitar på ½ år är för mkt. Jag sluter mig i mitt skal igen och vill inte ens tänka på att släppa in någon bara sådär lite närmare så att det gör ont sedan :(

energilös?

Ja usch ja, energin vart tog den vägen? Det känns som om jag har varit totalt orkeslös sedan jag fick barn (och det var ju ett tag sen nu...) Vissa dagar värre än andra, men som idag...Jag har hur mycket som helst att göra men ingen ork att ta tag i egentligen någonting. Med lite plock, matlagning, sjukbesök, disk m.m. så är jag helt slut när klockan är 19 och vill inget hellre än att gå och sova! Måste få fart på energin snart igen, men hur?
Träning är väl det jag egentligen hade önskat, men det finns ingen tid att springa på gym och att träna hemma blir lixom inte av...
Orkeslösheten sprider sig även till skolarbetet och jag gör ingenting förrän jag verkligen måste, det är ju sjukt egentligen. Jag borde ta det lite i taget och försöka hänga i, men viljan och orken vill lixom inte infinna sig...
Ett exempel på min "att göra lista" den närmsta framtiden:
*Städa huset (den där punkten kommer man tyärr aldrig ifrån, spelar ingen roll om jag gjorde det igår, för det behövs idag igen)
* Röja i huset (bort med allt som inte faktiskt behövs, in med ngn bokhylla till sovrummet och få bort kassar med böcker och kläder som bara står i ett hörn!, Köket - sortera, strukturera och röja!!!!, Barnens rum - ännu mera röj, har iofs ägnat större delen av veckan till att rensa och sortera och slänga trasiga och ofullständiga leksaker och satt upp en extra hylla ovanför lukas säng och möblerat om lite grand...)
*Skolarbete: matte matte matte, inlämningsuppgift med redovisning till på fredag (integrerd produktutveckling..., hjälpa Cissi med sitt projekt (vore väldigt mycket enklare om det faktiskt gick att få tag i henne...) samt redovisning funktionsmodeller på fredag med tillhörande presentation, vi har inte ens börjat och då det inte går att få tag i henne vet jag inte alls vad hon har tänkt sig tyvärr...För egen del spelar det egentligen ingen roll eftersom jag redan klarat kursen och detta del moment och bara ställer upp för att hjälpa till och för att jag tycker att det är roligt, men ändå...börjar tröttna på att inte få någon respons...
* Barnen: inget utöver det vanliga, om det är fint väder försöka att vara ute så mycket som möjligt
* Vänner: Tja jag tror inte att det finns så mycket tid till dem denna vecka tyärr, ev. en sväng på sön eftermiddag. Jesper är här hela helgen och då blir det kanske en middag hos min far åxå..
...

Tja sen är det ju tvätta, laga mat, vika tvätt, diska m.m. som tillkommer ....

Ibland hade det varit skönt att faktikt vara två. få ta en dag ledigt ibland :)
Det kan ju vara mysigt å vara två av fler skäl åxå :) men det tar vi en annan dag haha :)
Go´natt!!

Tradera beroende?

Jag funderar på om jag gått och blivit "tradera beroende". Jag började kika runt på tradera lite smått för några veckor sedan efter att en kompis tipsat mig om alla fynd man kunde göra där. Dessutom behövde storkillen nya kläder då han har stuckit iväg på längden under sommaren/ början av hösten. Och jag huttade massor, precis sådant som jag letade efter och vann en hel del aktioner. Wow. Det ger mig nästan som en kick att bjuda och sedan se om någon bjuder över m.m.
Eftersom jag fick tag i så fina saker så har jag nu blivit fast och kollar ofta in på tradera. Förra veckan hämtade jag hem 2 juldekorationer för en billing peng. Denna veckan så är det julklappar till barnen jag kikar på, främst nya delar till deras brio tågbana. Det finns MASSOR. Men här är kruxet att det är många som bjuder och auktionstiden är ganska lång så efter att ha blivit överbjuden i alla auktioner så har jag bestämt mig för att hålla mig i skinnet och invänta att auktionen nästan är slut innan jag bjuder mera....Annars blir det bara att priserna far iväg. Sedan kan det naturligtvis hända att jag missar alltihopa för att jag glömmer bort att bjuda i tid, men å andra sidan är det ju långt kvar till jul och inte hela världen...
Jag kanske borde försöka sälja något själv på tradera och på så sätt få ihop lite pengar till jul, men samtidigt undrar jag vad 17 jag har som man skulle kunna sälja. Det mesta av barnens urvuxna kläder skänker jag ju till min bror, detsamma med leksaker som är hela och fungerar...
Hmmm
jag ska ta mig en kik, det finns nog alltid lite saker man kan lägga ut :) Det vore iallafall värt ett försök! :)

Sjukdommar

Oskar målar med vattenfärger. SKITKUL!!!

Lukas får "lökomslag" mot öronont mitt i natten...
Funkar jättebra, men det lämnar en stinkande doft i sovrummet!

Jaha
Egentligen var det tänkt att vi skulle åka till Luleå denna vecka men på söndag kväll blev vi kanonsjuka alla tre, bara sådär. Lukas hade iofs varit dålig ett tag tidigare men inte så farligt. Natten till måndag el v väldigt jobbig med feber och mardrömmar och ständiga uppvaknanden. På måndagen skulle jag ha gjort en matte tenta i Skövde men kunde inte med att lämna in barnen på dagis i detta skick och mamma hade inte sin mobil på (kl 05 på morgonen...) så jag vågade inte ringa någon annan för att komma och sitta barnvakt till mina sjuka barn. Dessutom mådde jag pton själv. Jag lyckades dock få tag i en klasskamrat som åxå pendlar så att han kunde lämna in min rapport som skulle vara inlämnad senast måndag morgon så jag slapp köra med barnen till Skövde fram och tillbaka för den sakens skull eller i värsta fall, stanna hemma och behöva göra om hela kursen. Tack! du är en ängel!!! :)))

Matte tentan får vi en omtenta på i december så det är inte hela världen att jag missade den, men det var lite tråkigt att missa resan till Luelå som vi längtat efter så länge...

Det har varit en stressig och jobbig höst när jag har hafy väldigt mycket att göra i skolan och hemma och barnen har fått gå långa dagar på dagis och mamma och pappa har fått hämta i princip varje dag. Det känns skittrist att ha en sådan vardag, men samtidigt så är det en ganska kort period (redan f.o.m. nästa vecka har vi mycket mindre timmar schemalagda och dagarna blir drastiskt kortare)
Samtidigt så älskar jag att vara tillbaka i skolbänken och göra något som jag verkligen känner passar mig och att jag faktiskt är riktigt bra på det! *WOW*
Det är mycket att göra men samtidigt lär jag mig oerhört mycket och får så mycket inspiration till att prestera mer och bättre än tidigare!

Att jag vann WHY-stipendiet 2008 med en skrällande seger trots att jag "bara" är nolla (eller förstaårsstudent) blev en extra sporre. När jag först började skolan vann jag en Iphone på GSP men det var en tävling nästan erbart på tur. En liten "tipspromenad" i ders nya lokaler och sedan skulle man skriva en kort slogan om sig själv...Jag vann bland ca 100 deltagre. Skitkul, men att sedan vinna detta stipendie (en Ipod denna gång....jag satsar på att kamma hem hela apples utbud av produkter....haha) var en helt annan grejj. Här har jag presterat något, ett bidrag som har bedömts av alla lärare i korridoren och sedan vunnit storslaget genom att locka till mig allas uppmärksamhet och gillande (självklart anonymt, men bidraget i sig fixade det...att det var mitt bidrag fick de reda på efter all bedömning...). Det kändes riktigt bra och ett härligt erkännande till att jag äntligen har hittat "hem"....

Jaja, tillbaka till nuet....jag har "novemberlov" en vecka senare än de flesta men vi hade inga lektioner förutom mattetentan denna vecka så det blir som ett slags lov. Vi är fortfarande sjuka, om än på bättringsvägen. Ja alla utom Lukas stackaren som har fått en mega reaktion på antibiotikan som läkaren gav honom igår och ligger mest och har ont i magen eller kräks...Imorgon skulle doktorn ringa då han gått för dagen när jag ringde vårdcentralen, men ingen mer antibiotika för honom idag iallafall. Oskar visar inga men alls på samma behandling...
Sjukvårdsupplysningen tyckte att det var bara en vanlig biverkning på antibiotika och att jag skulle fortsätta ge honom den, men jag ringde till vårdcentralen för att dubbelkolla för det låter inte klokt att en 4 åring ska ha skitont hela dagen och hela natten och sedan hela dagen igen och slutlingen kräkas tills han bara spyr galla, och sedan fortsätta propsa på att han ska äta medecinen!!! Redan i Spanien konstaterade de att han troligtvis är "allergisk" mot antibiotika då han fick en superreaktion mot den i samband med sin lunginflammation...(en annan lååååång historia...)

Blir han sämre ikväll, får feber eller liknande skulle jag åka direkt till akuten med honom, men annars så skulle iallafall den ansvariga läkaren ringa upp oss imorgon bitti när han började vi ca 8,30. Vi får hoppas att natten blir lugn och att det "bara" är en motreaktion till antibiotikan och inte något värre...(de menade på att det kunde ju även vara blindtarmen, ngn inflamerad körtel eller liknande...) Just nu så sover båda två som små stockar...det blir nog ett ovänt dygn det här med(vi har sovit ganska konstigt hela veckan...igår somnade jag nog vid 4a tiden....)

Jaja, kram på er vänner....nu har jag iallafall startat med mitt skrivande, man kan ju alltid hoppas att det håller i sig!!! :)

*KRAM*